fjantenifrankrike

.

.

Förra helgen var vi i Alta på teamtur. Har aldrig varit så långt norrut förr. Det var nästan så att man förväntade sig pingviner på gatorna och att invånarna skulle bo i igloos. Nästan.

Vi besökte en menighet och var med dem hela helgen. Det var lite annorlunda jämfört med de två tidigare teamturerna då vi mest varit för oss själva eller ute på gatorna. Nu fick vi knyta kontakter och lära känna de vi träffade lite bättre. Det var väldigt spännande i alla fall. Och kul att se att besöket betydde något för dem. Svårt att sätta ord på, men det var gott.

.

Glömde jag säga att Alta är en mycket vacker plats? Och luften var så ren! Det var inte ljust många timmar per dag, tror inte att solen syntes alls faktiskt.

Sista kvällen fick vi se norrsken. Fin avslutning på en fantastisk helg.

.

Idag har jag tagit tag i en av de där sakerna som man tänker att man ska göra "nån gång i framtiden när jag har tid och ork". Jag har sparat alla gamla diarieinlägg samt några bilder från "apberget eran". Så varför inte bjuda på det sista som skrevs?

2009-03-31 08.18

En vanlig morgon hos familjen Persson...

Min lite för morgonpigga lillasyster kommer insmygande i rummet och sliter av mig täcket, vilket inte riktigt gick som planerat...
Eftersom jag redan kvällen innan anat ugglor i mossen och ställt en plåtburk fylld med knappar lutad mot dörren så att jag skulle vakna i händelse av objudna gäster, samt placerat en vattenflaska (med "drick-kork") intill kudden.

Maria tjuter högt och backar bakåt. Hon är träffad. Men innan jag hunnit ner från sängen har hon samlat "mod" till sig, sprungit fram och tagit täcket, rusat till toan och låst dörren. Varifrån hon hotar med blöta täcken om jag inte kapitulerar.
Ingrid som inte tänkt ge upp kampen smyger vidare, ut i kylan för att hitta ett nytt vapen - snö! I väntan på att Maria ska våga sig ut ur badrummet ställer jag mig bakom första bästa hörn och får sällskap av katten. 

När hon äntligen vågar sig ut igen är hon beredd på ett nytt vattenanfall och har därför tagit på sig MINA kläder. Ingrid tvekar inte en sekund utan kastar sig fram och låter snön flyga. Kriget är igång. Och slutar snabbt då Maria inser att bussen snart går och rusar genom huset på jakt efter torra kläder. I köket står jag kvar och skrattar för mig själv, men tji fick jag - Maria tog sig trots tidsbristen friheten att hämta mer snö. Det var kallt. 

Nu är jag alldeles för pigg för att somna igen, så därför är jag uppe två och en halv timme tidigare än planerat på min lediga dag.