fjantenifrankrike

Frisören

Som vanligt åt vi lunch i parken idag. Jag har kommit fram till att jag har varit här i lite mer än fyra veckor. Och att jag nästan alltid äter en baguette till lunch. Med andra ord har jag ätit väldigt många baguetter nu. Om ni ville veta.

Dagens äventyr var helt klart det fruktade besöket hos frisören. Folk är rädda för tandläkaren. Jag är rädd för frisören. Är inte helt säker på vad det beror på, men en vild gissning säger att vi hittar svaret i min barndom. Jag var tio år. Familjen skulle åka till Frankrike och någon tyckte att det var en bra idé att klippa av lite av mitt långa hår, det skulle bli för varmt i utlandet annars. Sagt och gjort. För första gången fick jag sätta mig i hårfrisörskans stol. Spännande. I spegeln framför mig kunde jag se hur hon jobbade och hur mitt hår föll till golvet allteftersom. När hon var klar såg mitt huvud ut som en boll.

Det skulle dröja sju år innan jag vågade sätta min fot i en frisörsalong igen. Denna gång med bättre resultat. Men vid det här laget hade min rädsla för frisören redan etablerat sig. Så mamma fick fortsätta klippa mig, hon är ju så duktig!

Åter till idag. Mitt hår har aldrig varit mer slitet, jag är i Frankrike och mamma i Sverige. Så det var bara att pallra sig iväg till frisören igen. Om jag känt mig osäker i den miljön tidigare blev det inte bättre nu när jag var tvungen att förklara allt på franska. Men frisörskan var trevlig och duktig så det gick bra. Men jag går fortfarande hellre till tandläkaren.

Har inte orkat ladda in några nya bilder, så ni får njuta av denna fina fontän i natten.

Sov gott!

Trevligt. Du borde lägga i fler bilder/blogginlägg, ungefär som i inlägget "Under the sun".

:-O Allvarligt? Jag har haft världens fobi för att klippa håret i många många år! Hade en liknande händelse, fast den upprepades flera gånger i rad. Jag satt helt ärligt och skakade, hackade tänder och var helt livrädd i frisörstolen! Till jag mötte min nuvarande helt underbara (och dyra!) frisör som jag vågat mer och mer med. Så nu är jag inte särskilt rädd längre men jag har alltid tyckte det varit roligare att gå till tandläkaren!

Så nu har vi både bananpizza och frisörskräck gemensamt då :-P

Bra gjort - du integrerar dig i det franska samhället på riktigt! Nog är det lite jobbigare att gå till franska frisörer, vill minnas från min tid i Frankrike att man kunde bli ganska "tillpiffad" på ett sätt som man inte kände sig bekväm med...Men tiderna kanske är andra nu, man kanske rentav får ha en ganska naturlig frisyr?

Du vet att jag också delar frisörrädslan, kansek vi ala skulle starta en grupp på facebook, "Vi som hellre går till tandläkaren än frisören". Jag måste snart klippa mig för andra gången här nere, hon som klippte mig förra gången klippte inget på längden och eftersom hon inte pratade engelska så bra vågade jag inte påminna henne, nu får jag dock sota för det då topparna börjar bli galet slitna.



Har du slutat att hänga på skype du?

Och jag som alltid trott att jag varit ensam med denna egendomliga rädsla. Vad härligt.



Jag hänger där ikväll, men det verkar jag vara ensam om ;)